Edetlistans valprogram – Skolan

Rikssämst!

År 2009 kom en mätning från lärarfacket Lärarförbundet som visade att av Sveriges 290 kommuner låg Lilla Edet på plats 290 som sämsta skolkommun. Sedan dess har kommunen hamnat runt ungefär samma plats. Från 2013 och framåt har placeringen sett ut följande:

2013: 288

2014: 289

2015: 289

2016: 276

2017: 285

2018: 288

I mätningen 2018 märks några tydliga utstickare: den relativt goda rankningen i kategorin “resurser” och den absolut goda ranken i kategorin “löner”. Lärarförbundets mätning visar att de resurser som läggs på “kostnaden exklusive lokaler per inskrivet barn i förskola och det integrerade måttet, som består av kostnaden för förskoleklass, grundskola och fritidshem i kommunal regi exklusive lokaler och inventarier per elev i grundskolan och förskoleklass” är på en drygt medelmåttig nivå (plats 180 av 290) och att lönenivån i absoluta termer är god i jämförelse med andra kommuner, Lilla Edet får plats 28 av 290. Trots detta hamnar kommunen på plats 277 av 290 i kategorin “friska lärare” och lärartäthetskategorin (vilket kan läsas som kommunens förmåga att locka till sig behöriga lärare) placerar oss på plats 263 av 290. I de kategorier som berör elevers resultat i betyg och merit är kanske trenden som tydligast, det ser inte ljust ut.

Av detta kan man dra slutsatsen att trots de stora resurser kommunen lägger på skolan och lärarlöner så är man inte förmögen att förvalta skolan på ett sätt som håller lärarna friska, läraromsättningen låg och eleverna trygga och deras betyg goda.

Varför?

Edetlistan tror att detta huvudsakligen har två orsaker:

Slöseriet med resurser

Majoriteten i utbildningsnämnden beslutade i mars 2015 om en ny skolstruktur bestående av fyra F-6 skolor och ett högstadium. Det innebar att ett högstadium och tre byskolor flyttades till större skolor. Beslutet var djupt impopulärt och ledde till tre överklaganden innan fullmäktige tog beslutet att, trots allt, följa det skolstrukturförslag som lagts 2015. Centerpartiet och SD var den huvudsakliga oppositionen mot skolstrukturförslaget men gjorde till slut gemensam sak med S, V och L och idag centraliseras kommunens skolor mer och mer med en vision om ett enda högstadium, fyra F-6 skolor och inga byskolor. Detta ses som en “ansvarstagande” åtgärd när man som Carin Thorén Hansson (S), ordförande i Utbildningsnämnden, menar att “De resurser som satsas [i första hand ska] läggas på skickliga pedagoger och elevernas undervisning, inte på lokaler och andra kringkostnader(!) [Edetlistans kursivering]”.

Hur Thorén Hansson ska locka lärare till kommunen medan hon lägger ner välfungerande skolor till förmån för en central “megaskola” där man inte ska satsa på “kringkostnader” som lokaler är för oss i Edetlistan en gåta. Att tränga in så många elever som möjligt i en så billig lokal som möjligt för att sedan satsa på “pedagogisk expertis”, dvs. få men elitartade lärare, är en genomgående trend i svensk politik. I och med friskolereformen och inte minst skolpengen så konkurrerar nu skolor, offentliga såväl som privata, med varandra. Detta sker inte bara inom de enskilda kommunerna utan också mellan olika kommuner som alla vill komma över den åtråvärda skolpengen. Detta leder till en mentalitet bland våra politiker om att de skolor som kortsiktigt inte är kostnadseffektiva har misslyckats på en marknad och inte förtjänar stöd. Under panikartade former måste de istället läggas ner och “moderna” stora centralskolor måste grundas, gärna finansierade av ännu mer lån till vår kommun med skral ekonomi. Dessa ska i stordriftsform hantera så många elever som möjligt, i så små och undermåliga/billiga lokaler som möjligt och gärna på så få lärare som möjligt. Politikerna leker industrimän istället för skolhuvudmän och pressar marginalerna på eleverna som varor, satsar på en vagt definierad individuell expertis bland lärarna som ingenjörer och låter använda sig av lokaler som kanske är lämpliga för att lagra arbetsvaror men knappast för att ge en trygg och lugn lärmiljö för barn i utveckling och undervisningsmiljö.

Den undersökning som skolstrukturförslaget själv baserar sig på menar att lönesituationen är en viktig faktor till varför lärare lämnar en arbetsplats, men att det är en underordnad faktor. Den mer avgörande faktorn är den psykosociala arbetsmiljön. I ljuset av detta kan man fråga sig hur ansvariga politiker tänkt sig hur deras centralskoleexperiment artar sig med hot med pistolliknande föremål, misshandel av elever såväl som lärare och allmän vandalism.

Det skolstrukturförslag som klubbades 2017 ligger kvar till i alla fall 2022 och ingen kan imorgon med ett trollspö slag återställa den mer hållbara struktur som fanns förut. 2022 är det dock också kommunval i Sverige och det är året de första stegen kan tas mot ett återupprättande av en skolstruktur som gör skolan tillgänglig på lika villkor för alla Lilla Edets familjer. Därutöver kan 2022 bli startåret för en mer rationell hantering av kommunens lokaler och resurser samt en jämnare fördelning av elever och lärare över kommunen.

  • Edetlistan vill se en decentraliserad lösning av skolfrågan där skolan är tillgänglig för alla – även de utanför stadsmiljön. 
  • Edetlistan vill se en bättre förvaltning och en rejäl upprustning av kommunens befintliga lokaler. 
  • Edetlistan kommer motverka utbyggnationer inom skolverksamheten som inte är tydligt motiverade eller budgeterade.

Den bristande respekten för läraryrket

Som redan nämnts får lärare i vår kommun utstå både hot och våld. Med tanke på den goda lönenivån i kommunen ser vi den systematiska kränkningen av lärarkåren i kombination med det ineffektiva nyttjandet av lokaler och resurser som de huvudsakliga orsaker till den mycket dåliga psykosociala arbetsmiljö som leder till sjukanmälningar, hög personalomsätting och oförmåga att rekrytera nya lärare. En del i lösningen av detta är att återupprätta en kultur av respekt för lärarens auktoritet. Med detta menar vi inte dumstrut och aga utan vissa grundläggande principer för vad som är en acceptabel relation mellan elev och lärare.

En stor del till varför detta brister är idag frånvaron av tillit inom verksamheten. Lärare kan inte lita på att deras chefer tar deras parti om de skulle tillta de omedelbara och tillfälliga åtgärder de enligt skollagen har rätt till då chefer under skolpengssystemet har en tendens att ta parti med föräldrar och barn som under det nuvarande systemet är de kunder som förser chefen verksamhet med finansiering. Skolchefen tenderar att ofta inte våga ta till de disciplinära åtgärder denne har rätt till då det riskerar att få skolan att framstå som en “problemskola” vilket både kan jaga bort föräldrar/kunder och få politiker att börja gå i besparings- och/eller nedläggningstankar då skolan visat sig “konkurrenssvag”. Ur detta växer en ömsesidig misstroendekultur mellan de tre nivåerna lärare, skolchefer och politiker som är en ond cirkel vilken blir svår att bryta.

Edetlistan är dock ett nytt parti utan lojalitetsband till någon politiker- eller skolkultur, vi är lösningsorienterade medborgare. Med ny politisk vilja i kommunen är det möjligt att totalrenovera denna misstroendekultur. Det handlar om att lita på våra lärares kompetens och förmåga att skapa ordning i klassrummet. Det handlar om att återupprätta den kunskap som på många håll gått förlorad om vilka befogenheter man har att göra detta. Det handlar om att tvinga politiker till att lyssna med en lösningsorienterad och stöttande inställning.

  • Edetlistan vill ta fram tydliga och enhetliga ordningsregler för samtliga Lilla Edets grundskolor.
  • Edetlistan vill göra föräldrar till elever som förstört skolans lokaler eller material betalningsskyldiga vid skadestånd.
  • Edetlistan vill satsa på utbildning i rätten till omedelbara och tillfälliga åtgärder för en trygg skolmiljö samt disciplinära åtgärder så som angivna i skollagen.
  • Edetlistan vill införa ett anmälningssystem om ordningsbrott direkt kopplat till utbildningsnämnden. Detta system ska lyda under sekretessavtal som ska vara bindande för ansvariga politiker.